Ok, så här är det. Jag är på väg in i väggen. Jag känner det på mig. Gråten är inte långt borta. Jag vill bara ligga i min säng och stirra i taket. I det vita taket. Jag vill ha tid!! Jag vill ha tid till att göra onödiga saker som gör livet värt att leva. Jag vill skriva. Jag vill ta en promenad med Siri runt broarna. Jag vill klappa på mina hästar oftare. Jag vill hinna umgås med alla mina kompisar. Jag vill träffa Fredrika. Har inte träffat henne sedan juni. Hon är ju skaffat pojkvän och allt nu.
Jag har inget liv längre. Jag önskar jag hade tid att ha ett liv men det har jag inte. Allt kändes så meningslöst och hopplöst i morse. Jag satt på bussen och spelade "Little Girl Blue" på repeat. Det är det enda som kan tänkas funka i tider som dessa. Janis vet verkligen hur det känns.
Nej nu ska jag sluta klaga. Snart är det ju jul.
This is me
7 år sedan
4 kommentarer:
Jag känner precis likadant. Livet är skit! Vi måste försöka göra roliga saker nu ibland för att hålla oss kvar på jorden
Håller med totally.
jaaaaaa jag vet hur du menar!!!!! :O men de är lättare att gråta lite för då brukar de bli bättre :)
puss linnea <3 vi måste ses i helgen och prata, om du ORKAR
Skicka en kommentar