Oj oj oj, säger jag bara. Vilken vecka. Eller ja... det var väl mest tisdagen som var oj oj oj. Som sagt ett besök i Sthlm på Chaplinutställningen och sedan en timmes(!) promenix(!?) till Filminstitutet för att kolla på byggnaden(!!?), sedan en promenix tillbaka till staden.
Det roliga började på våran lediga tid. Vi skulle först ta oss till Östermalm för att Anna Maja skulle få köpa sitt te. Jag och Madde var hungriga. Efter teshoppandet tog vi oss in till Sergelstorg där vi skulle möta nån Andreas (inte Anders) som Madde kände. Vi tog en genväg genom tunneln vid Stureplan, Ava och jag blev nästan överfallna av en galen gatumusikant.
Vi stegade fort över plattan (för vi var ju fortfarande hungriga) och sprang nästan helt in i Andreas och hans kompis (vågar mej inte på att försöka stava hans namn då jag fortfarande har problem med var vokalerna ska sitta). Dom var roliga. Men vid den här tiden var alla hungriga och ville ha maaaaaaaaat. Eftersom vi har svårt att bestämma oss och eftersom att Anna Maja är kräsmagad slutade det hela med att jag och Anna Maja åt bakpotatis med parmaskinka högst upp i Åhlénsbyggnaden, medann de andra åt pizza. Inget slår äntligen-mat-för-fan-känslan.
När jag och Majsan vandrade ut ur Åhléns (mätta och glada) stötte vi ihop med Ava och hennes systrars mamma(ja, hon är inte styvmamma och inte plast mamma) och sedan kom Avas snygga syster och hennes lika snygga man. Dom kommer att få så himla snygga barn ihop alltså...
Inne på Pocket Shop mötte vi upp med de andra. Nu var det dags för godis, men jag ville bara ha gröna äpplen. Andreas kompis visade oss en trevlig liten godisaffär. Jag upptäckte att jag är den enda som köper godis som ser gulligt ut.
Sedan gick vi till St Clara kyrka för att ta lite bilder att visa för Göran. Dom blev fina. Andreas kompis blev besviken när Anna Maja sa att Bellman bara var en sten. Stackaren.
Vi styrde kosan tillbaka till T-Centralen för att köpa äpplen. Mums. Jag köpte tre stycken. Vi vinkade adjö till våra nyfunna vänner, nåja, kramade adjö är väl mer den rätta benämningen tror jag...
På resan hem försökte jag och Madde att lösa ett anagram för en känd författare och en person i hans verk.
Av GRAVID KULL fick Madde fram KUVAD GRILL. Mycket uppfinningsrikt måste jag säga. Vi ville också gärna att författaren skulle heta BÖ i förnamn. Tillslut fick vi fram det, men jag säger inget. My lips are sealed. He he.
Dagen slutade med en trevlig busstur hem till Falun. Lite oväntat träffade vi Danne. Jag överanvände citationstecken. Sedan snackade vi om hur svårt det är att komma ihåg namn. Då fick ju vi lov att berätta om när jag glömde bort en kille i vår klass. Vad var det han hette nu igen...
Det visade sig att Danne också hade stora problem med namn. Skönt att känna att man inte är ensam.
Oj oj oj vilken tisdag. Säkert den bästa någonsin. Fastän vi var kissnödiga hela tiden. Iallafall Ava.
