Hela världen är så underbar om man är korkad, tom och glad

Tänkte bara skriva lite så att ni vet att jag överlevde spanskan...
Nu har jag kommit hem till Floda. Det var lite country roads, take me home, to the place I belong när jag steg av tåget. Sedan var det bara att börja knata.
Nu sitter jag i köket och försöker komma på något som är enkelt och stapelbart att baka tills imorgon. Det är inte lätt inte. Men det dyker väl upp något, får vi hoppas.
Imorgon blir det fika på stan för att fira att våra liv går in i ett nytt skede, vi får nytt schema!! Det borde alla ni veta vid det här laget, så mycket som jag har tjatat. Vi ska alltså fika på stan någonstans och sedan blir det till att åka buss bort till Bojsen för att kränga fikabröd med franskagruppen. Ja, jag säger då det. Business woman, det är jag det.
Nu tänkte jag vända mig direkt till David eftersom att jag vet att han varit tämligen förvirrad när det gäller vår fika och eftersom att jag inte haft några pengar på telefonen eller har något internet i lägenheten så har vi inte kunnat ha kontakt. Därför David är det detta som gäller för imorgon, fredag: Vi slutar allihopa 11.20. Vet inte om vi tänker äta någon lunch på skolan eftersom att det är fisk(EUW!), förmodligen inte. Därför kommer vi att vara nere på stan ca kl 11.30, vi säger 11.40 för att vara på den säkra sidan. Om du kan möta oss vid busshållplatsen där vi går av, så kan vi diskutera där hur, var, när fikan ska äga rum. Jag vet bara att jag förmodligen måste gå till lägenheten först med en del grejer.
Hoppas att allt är glasklart och att du läser det här innan 11.30 imorgon!

Nu återstår det bara för mig att sätta igång med degen, eller smeten. Tjolahopp!